Mer om BLUP

Vad är BLUP?

Förkortningen BLUP står för Best Linear Unbiased Prediction och är idag den absolut bästa metoden för att beräkna avelsindex. Avelsindex ger en indikation på vad man kan förvänta sig att hästarna kommer att nedärva till sina avkommor. Avelsindexet är en sammanvägning av hästens egna och släktingars resultat. Inom hästaveln används BLUP-metoden för ridhästar i bland annat Tyskland, Frankrike, Holland Danmark, Irland och Belgien. I Sverige används den även för islandshästar samt varm- och kallblodiga travare. Det går inte att jämföra index mellan olika populationer eftersom det är olika raser och indexen baseras på olika information.

Avelsindex för SWB

Resultat från unghästtest, ridhästtest och tävling ingår i avelsindex för SWB. I indexen som publiceras är resultat från 2012 års unghästtest och ridhästtest med. Tävlingsresultaten som är med i indexberäkningarna är resultat till och med 7 oktober 2012. En förutsättning för att beräkna avelsindex är att man känner till i vilken utsträckning egenskaperna är ärftliga och sambanden mellan de olika egenskaperna. Arvbarheter och samband mellan egenskaperna skattas av SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och används i de årliga beräkningarna av indexen.

Vilka index finns?

Två huvudindex - Dressyr och Hoppning

Med huvudindexen för hoppning respektive dressyr, som benämns hoppindex respektive dressyrindex, menas den förväntade förmågan att lyckas i tävling och avser då egenskapen Ackumulerade championatspoäng i hopp- respektive dressyrtävling. De bägge huvudindexen avser egenskapen tävling men information från unghästtest och ridhästtest ingår också i beräkningarna.

Delindex

För exteriör publiceras avelsvärden för tre olika egenskaper – Ridhästtyp (medelvärde av bedömningarna för typ och huvud-hals-bål), Extremiteter (benens korrekthet) och Mankhöjd (avvikelse i cm från respektive köns medelmankhöjd). Alla tre delindex avser hästarnas exteriöra egenskaper vid 4 års ålder, men de utnyttjar även resultaten från unghästtesten.

Delindexen Teknik och förmåga i hoppning respektive Temperament och allmänt intryck för hoppning visar den förväntade förmågan att lyckas vid 4 års ålder. Vid beräkningarna av de olika hoppindexen bidrar resultaten från unghästtest, ridhästtest och tävling genom de starka genetiska samband som finns mellan de olika egenskaperna.

I dressyr finns fyra delindex – Skritt, Trav, Galopp och Temperament och allmänt intryck för gångarter under ryttare. Precis som för hoppning och exteriör speglar delindexen resultaten som 4-åring även om alla resultat från tävling, ridhästtest och unghästtest ingår i beräkningarna.

Vad betyder 100 i index?

Hästarnas avelsindex utgår från en referensgrupp som består av alla testade och/eller tävlade hästar som är mellan 4 och 18 år. Gruppen är utvald för att representera dagens avelspopulation och medelvärdet i den gruppen är satt till 100 för alla index.

Indexprofil

Detta är en figur som visar hästens indexprofil dvs alla hästens index i staplar där index under medelvärdet, 100, visas i rött och index över 100 i grönt. Detta är ett sätt att illustrativt visa hästens starka och svaga sidor.

Indexens säkerhet

Olika mycket information ligger som underlag för hästarnas index. Mängden information påverkar indexens säkerhet – detta syns på medelfelet. Medelfelet finns angivet för fyra olika delindex – tävling och unghästtest för hoppning respektive dressyr. Det som medelfelet berättar är inom vilket intervall hästens index med största sannolikhet skulle hamna om man gjorde en ny beräkning av avelsindexen. Ju lägre medelfel en individ har desto säkrare dess index. Hingstar med få avkommor har ofta ett medelfel på 10-15 enheter, medan en hingst med många avkommor kan ha ett medelfel på 4-8 enheter. Ston har ofta ett medelfel som ligger omkring 14-17 enheter, vilket beror på att de fysiskt sett aldrig har möjlighet att få lika många avkommor som en flitigt använd hingst.

BLUP-metoden tar hänsyn till subjektiva skillnader i bedömning och tävling…

Eftersom resultaten från unghästbedömningar är subjektiva jämförs alltid varje hästs resultat med medeltalet för övriga hästar som bedömts vid samma tillfälle. För värdering av tävlingsresultaten jämförs alltid hästarna inom födelseårgång. Samtidigt beaktas den genetiska nivån på bedömda eller tävlande hästar genom utnyttjande av all härstamningsinformation om aktuella hästar.

… och tar hänsyn till kvalitet på hingstar och ston i avel

En viktig fördel med BLUP-metoden är att den tar hänsyn till kvalitén på de ston en hingst tillförs (och vice versa). En hingst som betäcker ston som är sämre än genomsnittet kommer alltså inte att få sämre index för det.

Indexen är jämförbara över generationer

Med BLUP-metoden är det möjligt att jämföra gamla och unga hästar samtidigt. Beroende på de stora avelsframsteg som skett de senaste 10-15 åren blir det allt svårare för gamla hästar att hävda sig. Dessa hästar kan fortfarande ha varit mycket bra för sin egen årgång även om de nu, några generationer senare har relativt låga index.

Genetiska trender

Den genetiska trenden visar avelsindexens medelvärde i populationen över tiden, alltså avelsframsteget i populationen. I figuren syns att vi har haft stora avelsframsteg för dressyr och hoppning över tiden vilket bland annat beror på införandet av ridhästtest på 70-talet, hårdare selektion av både svenska och importerade hingstar vid bruksproven och import av mycket bra avelshingstar i framförallt hoppning samt införandet av avelsindex skattade med BLUP-metoden 1986.

Har du frågor angående avelsindexen?

Titta på Vanliga frågor och svar. Hittar du inte svaret på din fråga maila din fråga till [email protected].